Läckö

Historia

Läckö Slott, mest känt som det sagolika De la Gardieslottet, vid Vänerns strand har ett medeltida ursprung. Skarabiskopen Brynolf Algotsson lade här 1298 grunden till en befäst borg, som troligen bestod av två eller tre enkla hus inom en skansmur. Borgen låg strategiskt mitt i det dåvarande stiftet. På sin väg mot Nidaros fann även pilgrimerna att borgen utgjorde en bekväm anhalt. Efter en brand på 1470-talet utvidgades borgen av biskop Brynolf Gerlachsson.

Byggandet av Läckö SlottEfter reformationen 1527 upphörde Läckö att fungera som biskopsborg. Gustav Vasa tog över och lär enligt skrivna källor ha besökt slottet två gånger. Läckö for under långa tider illa av vanvård, men efter att en svåger till kungen, Svante Sture, tagit över gjordes reparationer och förbättringar. Hogenskild Bielke, gift med Svante Stures dotter Anna, blev friherre och erhöll Läckö som friherrskap 1571. Dennes räkenskaper och brev beskriver alla sysslor och inventarier på slottet. En dåtidens företagsledare! Av tradition förknippas ett äldre måleri i ett par av salarna med Bielkes upprustning av slottet. Bielke är också känd för att ha ägt en av dåtidens största boksamlingar i landet. Efter diverse svårigheter och fångenskap på Gripsholms slott dömdes Hogenskild Bielke till döden och avrättades i Stockholm år 1605.

Läckö Slott förlorade sitt intresse under en tid och inte förrän fältherren Jacob Pontusson De la Gardie fick det i förläning år 1615 återtog det sin betydelse. Greven företog stora om- och tillbyggnader, bl a fullbordades huvudborgens tredje våning. Portalen som leder in till stora borggården tillkom under denna tid, liksom även det kalkmåleri med växtslingor och figurer som finns kvar i nischer, trapphus och är synligt även i tredje våningens salar. Mäster Gulik och hans lärjungar anlitades för denna utsmyckning. Flera kyrkor i trakten har dekorerats av samma mästare.

Läckö Slott

Greve Magnus Gabriel De la Gardie var trettio år när han övertog slottet och grevskapet. Han innehade under sin livstid flera av landets högsta ämbeten, bl a. var han riksdrots, det förnämsta ämbete man kunde ha. Drottning Kristina skänkte honom många titlar och förläningar, men till slut råkade han i onåd och förvisades från hovet.

Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne innehade över 1 000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna. År 1654 satte han igång stora byggnadsarbeten. Förborgen försågs med nya rum och bostäder åt tjänstefolket. Den s.k. köksborgen likaså. Slottskyrkan är också hans verk. En fjärde våning tillkom i huvudborgen och en rad konstnärer dekorerade väggar och tak. Även denna målartradition kan studeras i landskapets kyrkor. Det är i stora delar denne greve Magnus slott vi idag upplever när vi besöker Läckö även om medeltiden framträder starkt. Idag ägs slottet av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Webbproduktion: Entos AB