Slottets historia
Läckö slott, med sin imponerande fasad och vackra omgivningar, är en av Sveriges mest välbevarade historiska byggnader. Under århundradena har slottet varit både fästning, biskopsresidens och ståtligt adelssäte. Här kan du utforska slottets historia på djupet.
En resa genom tiden
Läckö Slott, mest känt som det sagolika De la Gardieslottet vid Vänerns strand, har ett medeltida ursprung. Skarabiskopen Brynolf Algotsson lade här 1298 grunden till en befäst borg, som troligen bestod av två eller tre enkla hus inom en skansmur. Borgen låg strategiskt mitt i det dåvarande stiftet. På sin väg mot Nidaros fann även pilgrimerna att borgen utgjorde en bekväm anhalt. Efter en brand på 1470-talet utvidgades borgen av biskop Brynolf Gerlachsson.
Efter reformationen 1527 upphörde Läckö att fungera som biskopsborg. Gustav Vasa tog över och lär enligt skrivna källor ha besökt slottet två gånger. Läckö for under långa tider illa av vanvård, men efter att en svåger till kungen, Svante Sture, tagit över gjordes reparationer och förbättringar.
Hogenskild Bielke, gift med Svante Stures dotter Anna, blev friherre och erhöll Läckö som friherrskap 1571. Dennes räkenskaper och brev beskriver alla sysslor och inventarier på slottet – en dåtidens företagsledare! Av tradition förknippas ett äldre måleri i ett par av salarna med Bielkes upprustning av slottet. Bielke är också känd för att ha ägt en av dåtidens största boksamlingar i landet. Efter diverse svårigheter och fångenskap på Gripsholms slott dömdes Hogenskild Bielke till döden och avrättades i Stockholm år 1605, sittandes på en stol på grund av svår gikt.
Läckö Slott förlorade i intresse under en tid och inte förrän fältherren Jacob Pontusson De la Gardie fick det i förläning år 1615 återtog slottet sin forna betydelse. Greven företog stora om- och tillbyggnader, bland annat fullbordades huvudborgens tredje våning. Portalen som leder in till stora borggården tillkom under denna tid, liksom även det kalkmåleri med växtslingor och figurer som finns kvar i nischer, trapphus och är synligt även i tredje våningens salar. Mäster Gulik och hans lärjungar anlitades för denna utsmyckning. Flera kyrkor i trakten har dekorerats av samma mästare.
Greve Magnus Gabriel De la Gardie var bara trettio år när han övertog slottet och grevskapet. Han innehade under sin livstid flera av landets högsta ämbeten, bland annat var han riksdrots, det förnämsta ämbete man kunde ha. Drottning Kristina skänkte honom många titlar och förläningar, men till slut råkade han i onåd och förvisades från hovet.
Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne innehade över 1 000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna. År 1654 satte han igång stora byggnadsarbeten på Läckö. Förborgen försågs med nya rum och bostäder åt tjänstefolket, den så kallade köksborgen likaså. Slottskyrkan är också Magnus Garbiels verk. En fjärde våning tillkom i huvudborgen och en rad konstnärer dekorerade väggar och tak.
Det är i stora delar denne greve Magnus Gabriel De la Gardies slott vi upplever idag när vi besöker Läckö, även om medeltiden framträder starkt.
Idag ägs slottet av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.