Takdekor, kabinettskåp & himmelssängar

Större delen av den idag synliga inredningen skapades under Magnus Gabriel De la Gardies tid och visar förvandlingen från biskopsborg till barockslott. Ett flertal konstutövare engagerades för utsmyckningar i de flesta salar i slottets tredje och fjärde våningar. Riklig takdekor, mytologiska scener och bataljmålningar kan ses, och i Kungssalen svävar fortfarande de 13 takänglarna, skapade av målaren och skulptören Johan Werner. Bildhuggaren George Baselaque anlitades bland annat för att snida alkovöppningen i furstinnans sängkammare. Bostadssvitens inredning och disposition var för sin tid den mest moderna och influerad av franska ideal.

För att levandegöra slottets glansperiod under Magnus Gabriel De la Gardies tid har en uppmöblering skett av de tomma salarna. Detta ska dock inte ses som en rekonstruktion av slottets interiörer under 1600-talet, utan vill ge en bild av tidens inredningskultur.

Föremålen är en del av de statliga konstsamlingarna förvaltade av Nationalmuseum. Tack vare gåvor från enskilda, företag och offentliga institutioner, och inte minst med stöd av Lidköpings kommun och Föreningen Läckö Vänner, har samlingen vuxit avsevärt.

LYXFÖREMÅL FRÅN SVENSK STORMAKTSTID

Skattkammaren på Läckö Slott

Ädla metaller, exotiska material och människans egen skaparkraft står i centrum när lyxföremål från svensk stormaktstid visas. Detta är en utställning fylld av ögonfröjd, men barockens lyx handlar inte bara om flärd och prakt i ytlig mening utan sätter lika mycket fokus på statsnyttan.

Läckö är en naturlig miljö eftersom Magnus Gabriel De la Gardie hörde till sin tids mest praktälskande stormän och anses ha infört lyxen i Sverige. Skattkammaren på Läckö visar att förvånansvärt mycket av 1600-talets rikedomar har bevarats tack vare att vårt land länge varit förskonat från krig. Konstföremål dominerar innehållet och spännvidden är stor.

Druv- och nautiluspokaler trängs med silverfat och dryckeskannor. Här finns också drottning Kristinas fajansservis i starka färger från Urbino och miniatyrporträtt av Magnus Gabriel De la Gardie. Bärnstensskrin lyser intill den De la Gardieska sköldpaddsservisen och spröda venetianska glas.

Skattkammaren kom till tack vare en betydande donation från Sparbanksstiftelsen Lidköping och ett större inlån från de statliga konstsamlingarna i Nationalmuseum. Därmed blir Skattkammaren på Läckö Slott en av de mest föremålsrika utställningarna i sitt slag.

Utställningen är producerad av Nationalmuseum i samarbete med Stiftelsen Läckö Slott och Statens fastighetsverk, och ingår i basutställningarna på slottet.

Rustkammaren på Läckö Slott

Under stormaktstiden var jakten en exklusiv nöjesform för de högsta samhällsskikten. Att jaga villebråd i skogen ansågs vara en nyttig övning för furstar och adelsmän inför krigisk verksamhet. Särskilda rum inreddes på slotten och de stora godsen, där vapen och rustningar visades upp för besökare. För herremannen var jaktvapen betydelsefulla statusmarkörer som kombinerade avancerad teknik i avfyrningsmekanik med dyrbara material och konstfull utformning.

I rustkammaren på Läckö Slott visas en stor variation av skjutvapen. Här kan man se hjullåsbössor med rika inläggningar av pärlemor, luntlåsstudsare med skurna ornament i valnötsträ och pistoler med stockar av polerad ebenholts och elfenben.

Denna samling skapades av industrimannen och diplomaten Axel Wallenberg (1874-1963). Efter sina många utlandsår började han bygga upp sin förnämliga samling av företrädelsevis hjullåsvapen från 1500-talet fram till slutet av det följande århundradet. Bland annat förvärvade Wallenberg flera utsökta vapen när hertigarna av Sachsen-Weimars samling såldes år 1927. Vid två skilda tillfällen skänkte Axel Wallenberg stora delar av sin samling med skjutvapen till Armémuseum.

På Läckö Slott visas dessa vapen för första gången för allmänheten. Detta har möjliggjorts genom en generös donation från Ragnar Söderbergs stiftelse.

Utställningen är producerad av Nationalmuseum i samarbete med Stiftelsen Läckö Slott, Statens fastighetsverk och Armémuseum.

ett historiskt mästerstycke

Läckö Slottskyrka

Slottskyrkan uppfördes 1655-1668 av Magnus Gabriel De la Gardie. Den är en av Läckös mest lysande historiska miljöer. Kyrktornet är ett tekniskt mästerstycke och i själva kyrkan finns väl bevarad konstnärlig utsmyckning av bland annat altartavla, bänkdörrar och orgel. Träskulpturerna i nischerna – inramade av grisaille-målningar – föreställer Jesu apostlar, var och en bärandes ett attribut symboliserande sitt martyrskap.

Bröllop på Läckö Slott

Drömmer du om ett slottsbröllop? Gift dig i Läckö Slottskyrka! Kontakta oss för att få veta mer, info@lackoslott.se.

Vardagsmiljöer på Läckö Slott

Godset Läckö påminner under grevens tid om ett stort företag med olika enheter. Här finns en militär bemanning, en slottsstat, en stallstat och en stor ladugårdsstat som även omfattar en sjöstat. När greven kommer har han dessutom med sin hovstat. Här finns ett kansli med administrativ personal. I stort sett allting skall bokföras och noga redovisas – varje matranson, varje lass murtegel, varje linneduk. I Spisesalens lillkök får kökshustrur och pigor hjälp av köksdrängarna. Bengt skytt har kommit med vilt och fågel. Rökt kött och bröd samsas om utrymmet, som också används till matsal av arbetsfolket flera gånger om dagen. Lillpigans sovplats finns intill den varma spisen.

I Gamla Fruntimret ser fatburshustrun över hela linneförrådet och i Rullestugan bär fatburspigor och kammarhustrur fram nytvättad damast till mangel och linnepress.

Sopepigorna fejar i hela slottet.

Projektet “Kök & hushåll” på Läckö Slott finansierades av Sparbanksstiftelsen Skaraborg